De är min räkmacka

Jag kanske inte passar in här ända, detta kanske inte är för mig? Men ska jag verkligen ge upp men vad är de jag ska ge upp egentligen, min framtid? Min stolthet? Mitt liv? Man vet inte vad det är som kommer hända i framtiden men varför lurar jag mig själv att tro att jag vet vad som kommer hända? Jag borde svälja min stolhet och erkänna att jag har gjort fel och bara komma hem, men vad har jag att komma hem till? Jag har min familj och mina vänner som jag älskar och saknar varje dag men dom kan inte ge mig en framtid så vad har jag att komma hem till? Ska jag bli en av alla andra ungdomar som sitter hemma och klagar över att dom inte har ett jobb för att de inte finns några eller ska jag bli en misslyckad samhällsvetare?
Ibland underar jag över hur jag har hamnat här, jag var aldrig den ni trodde skulle plugga vidare de var knappt jag klarade grundskolan och kom in på en gymnasielinje så varför skulle jag då läsa vidare, varför fick jag ens för mig iden att plugga vidare jag har aldrig gillat skolan så varför vill jag så gärna fortsätta plugga, känner jag en säkerhet i skolan och är inte redo för arbetslivet, ja kanske. Kanske är de så att jag fortfarande inte vet vad jag vill bli. Men jag vet vad jag vill!
Jag hamna här utav en slump, jag sökte för att de lät kul att jobba med FN och för att utbildningen inte krävde matte b men ack vad fel jag hade, det är inte kul och jag kommer inte jobba med FN utan de jag kommer vara utbildad till samhällsvetare vad ska en samhällsvetare göra i FN och hur ska en samhällsvetare kunna rädda delfinerna i Japan?
Jag har aldrig varit en pluggis utan jag har glidit runt på min räckmacka och softat med livet och hoppats på de bästa vilket har lett till jobb och utbildning utan problem, men jag kan inte glida runt längre utan jag måste ta tag i mitt liv och göra de som känns bäst för mig och just nu känns de inte bäst att läsa detta programmet eftersom jag inte förstår någonting om vad dom pratar om och det inte var som jag hade förväntat mig, jag har gett det en chans och insett att de inte var något för mig. Men eftersom jag är fast här till januari så får jag helt enkelt försöka fortsätta glida omkring på min räkmacka. Och vem vet i vår kanske jag är ute och räddar hajarna från drukning, eller så kanske jag är i kina och hjälper pandor eller vem vet jag kanske är på nordpolen och räddar isbjörnar från utrotning, vem vet vad som kommer att hända i framtiden? Jag vet iallafall vad jag vill göra och de är att hjälpa dem som inte kan hjälpa sig själva!

Kommentarer
Postat av: Moster

<3 Kramisar

2011-09-21 @ 07:51:52
Postat av: mela

theres <3

2011-09-21 @ 12:18:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0